Myrmica rubra

Myrmica rubra är en spännande art som återfinns i stora områden i både Europa och Asien. Det kan göra riktigt ont när de biter, de har väldigt stora bon och de har även två sorters drottningar, en liten och en stor.

Vill du veta mer om hur man tar hand om Myrmica rubra? Gå till Ta hand om Myrmica rubra >>

Myrmica rubra – trädgårdsmyra

Utseende

Arbetare: Längd 4-5,5 mm. Enhetligt orangebrun kropp med mörkare huvud och bakkropp. Raka ryggtaggar med breda fästen, ibland svagt nedåtböjda. Aning sträckt huvud med svagt insvängda pannlister som gemensam formar en enhetlig linje längs antenngroparnas överkant.

Drottning: Längd 5,5-6 mm. Mycket lik arbetarna om än lite större och mörkare i färgen. Kan förväxlas med arbetare men har likt alla arters drottningar en större mellankropp (de gamla vingmusklerna). Även bakkroppen är större. Myrmica rubra har två sorters drottningar, en större och en i samma storlek som arbetarna som kallas microrubra.

Hane: Längd 4-6 mm. Mycket mörka, nästan svart kropp. Behåring i form av långa hår längs skenben och det första fotsegmentet.. Vingarna är genomskinliga.

(1)

Två Myrmica rubra-arbetare

Två Myrmica-arbetare. Foto: Gary Alpert

myrmica rubra arbetare

En Myrmica rubra-arbetare. Observera dess fåror på huvudet. Foto: Lennart Tange

Utbredning

Myrmica rubra finner man ända från de brittiska öarna till delar av östra Sibirien. Arten återfinns i hela skandinavien med undantag för de högt belägna fjällområdena och nordligaste områdena. Arten har även påträffats i Nordamerika (ostkusten). (2)

Habitat och bon

Arten återfinns ofta i områden där få andra myror bosätter sig, till exempel i sanddynor, kärr, sjöstränder med mera. Detta betyder dock inte att trädgårdsrödmyran enbart finns där, utan det är en av de mest versatila arterna vi har i norden. Deras bon hittas i nästan alla miljöer förutom djup och tätbevuxen skog. Bland annat i parker, trädgårdar och åkerkanter.

Deras samhällen blir ofta stora och de kan innehålla tiotusentals arbetare med en stor mängd drottningar. Formen microrubra (de små drottningarna) återfinns alltid bredvid de större drottningarna. Myrmica rubra har ofta flera sammanhängande bon som anläggs i marken, gärna i gräs- och vitmosstuvor men även i murken ved samt högre ört- och gräsvegetation. (3)

Parningsflykt

Parningsflykten sker bland annat genom bevingade myror (Läs mer om Flygmyror) som flyger iväg från kolonin och parar sig med andra ur samma art. När parningen är över gräver drottningarna ned sig för att starta deras nya kolonier, medan hanarna dör. De stora drottningarna flyger under augusti, men man har även observerat parningar vid deras bo. De små microrubra-drottningarna genomför sin parning vid boet.

Livslängd

Drottningarnas livslängd tros vara 2 år. Arbetarnas livslängd är inte känd. (4)

Kaster och uppgifter

Myrmica rubra har endast tre kaster: arbetare, drottning och hane. Drottningarna delas dock upp i två kategorier, en mindre och en större. Uppgifterna hos arbetarna skiljer sig beroende på arbetarens ålder. Yngre förmågor tillåts stanna kvar i boet och ta hand om sysslorna där inne, medan äldre myror beger sig ut på farligare uppdrag utanför stacken.

Från ägg till myra

Inte känt.

Symbios

Arten är van att samarbeta med andra insekter. Till exempel har de likt bönder boskap, men i form av bladlöss. Myrorna skyddar lössen och får i utbyte en söt nektar att äta.

Parasiter

Skalbaggen Atemeles bosätter sig gärna i Myrmica-bon under vinterhalvåret. De spenderar nämligen sommaren som larver i Formica-bon men byter sedan till Myrmica-bon när de fått sin skalbaggeform. Anledningen till detta är att Myrmica-bon övervintrar larver, puppor och har dessutom ett vinterförråd av mat. Under vintern äter skalbaggen av myrornas mat, mognar till en vuxen form till våren och återvänder sedan till Formica-boet under sommarn för att lägga ägg. (5)

Fångenskap

Myrmica rubra kan vara svåra att hålla i fångenskap. De behöver bra fuktnivåer och mycket protein. Det kan även sticka till rejält när de biter. Här kan du läsa mer om hur man tar hand om Myrmica Rubra.

Referenser:

1. Per Douwes, Johan Abenius, Björn Cederberg, Urban Wahlstedt (2012) Nationalnyckeln “Steklar: Myror-getingar. Hymenoptera: Formicidae-Vespidae” s. 83

2. http://entnemdept.ufl.edu/creatures/urban/ants/Myrmica_ruba.htm (4 mars, 2018)

3. Per Douwes, Johan Abenius, Björn Cederberg, Urban Wahlstedt (2012) Nationalnyckeln “Steklar: Myror-getingar. Hymenoptera: Formicidae-Vespidae” s. 84

4. Bert Holldobler & Edward O. Wilson (1990) “The Ants” s. 169

5. Bert Holldobler & Edward O. Wilson (1995) “Journey to the ants” s. 138-141

Vidare läsning:

Trädgårdsrödmyra – Wikipedia (svenska)

Myrmica rubra – AntWiki (engelska)

© 2018 Antkeepers

Hem  |  Fakta  |  Att ha myror  |  Myrarter  |  Forum  |  Blogg  |  Kontakt

Log in with your credentials

or    

Forgot your details?

Create Account