Formica rufa (röd skogsmyra)

Introduktion till Formica Rufa

Med sina stora stackar tar den röda skogsmyran stora områden i anspråk. Denna myrart är känd för sin aggressivitet och sprutar gärna myrsyra mot sina fiender. Formica rufas kolonier kan uppnå 100 000-tals arbetare. Arten är en av de två vanligaste myrarterna i södra Norden.
Formica Rufa red wood ant worker
En Formica rufa-arbetare visar upp sin klassiska rödsvarta färg. Foto: Richard Bartz, Munich Makro Freak CC BY-SA 2.5

Utseende hos Formica rufa

Arbetare: Längd 4,5-9 mm. Redan hos arbetarna urskiljs ganska mycket hår. Dock har de ofta inte mer än två utstående hår på huvudets bakkant. Huvudet har mörk hjässa och panna. Kinderna har en rödbrun nyans såväl som munskölden och käkarna. Rödbrun mellankropp med mörk fläck på främre delen av ryggen. Bakkroppen är matt mörkbrun eller svartbrun. Benen tillsammans med antennerna har samma färg som mellankroppen eller en aning mörkare.

Drottning: Längd 9,5-11,5 mm. Saknar utstående hår på framsidan av bakkroppen, något som andra skogsmyror ofta har. Bakkroppens första segment mer glänsande än hos övriga arter. Detta beror på att segmentet är mer glest punkterat. Färgmässigt har drottningarna samma färg som arbetarna, men bakkroppen är mer glänsande. Den svarta fläcken som arbetarna har återfinns även här, men istället som en stor sköld på hela ovansidan av ryggen.

Hane: Längd 9-11 mm. Saknar hår på kinderna och har endast få utstående hår på baklårets utsida. Mycket svår om inte omöjlig att skilja från kal skogsmyra (Formica polyctena). Även hanarnas bakkropp är mer glänsande än arbetarnas. Samtidigt är de nästan helt svarta med aningen ljusare ben. (1)

Ett typisk bo skapat av den röda skogsmyran i mellersta Sverige. Foto © Antkeepers

Utbredning

Formica rufa förekommer i hela Europa med undantag från längst i söder. Utbredningen hos denna röda skogsmyra sträcker sig endast upp till de mellersta delarna av Norden, men fortsätter hela vägen österut bort mot Mongoliet. I södra Sverige är den tillsammans med Formica polyctena den dominerande skogsmyran.

Antal drottningar

Rent geografiskt verkar en skillnad i antal drottningar kunna uppvisas inom arten. I vissa delar av Europa och regionalt i Sverige verkar monogyna (endast en drottning) kolonier finnas. I andra delar av världen sägs kolonier istället ha flera drottningar. Detta blir förvirrande när man börjar titta i olika källor och jämföra. Myrbibeln ”The Ants” av Hölldobler och Wilson gör det tydligt att Formica rufa i de flesta fall är monogyn, medan andra arter i F. rufa-familjen är polygyna.

Parningsflykt

Svärmningen sker från mitten av maj till början av juli. Tidpunkten för detta är oftast på förmiddagen eller tidiga eftermiddagen. Parningen sker ofta på stackens topp eller i klassiskt flygande manér. (6) Nya kolonier anläggs inte av en ensam drottning som hos många andra myror utan i de flesta fall genom parasitism. Den nybefruktade drottningen tar sig in i en annan myrarts koloni (i Europa oftast arterna Formica fusca eller Formica lemani) och tar över äggläggningen. Men till skillnad från andra parasitarter använder hon inga ”fula” tricks så som att spela död eller att smyga in osedd. Formica rufa-drottningarna springer istället rätt in i kolonin och hoppas på framgång. I de flesta fall blir resultatet att de nya drottningarna dödas av kolonins arbetare, men artens framgång i Europa och resten av världen visar att alla försök inte är förgäves. (7)

Formica rufa habitat och bo

Formica rufa har fått namnge den stackbyggande gruppen av skogsmyror (Formica rufa-gruppen, bestående av fem arter varav fyra återfinns i Norden). De bygger stora myrstackar i öppna landskap såväl som i barr- och lövskog och i skogsbryn. ”Glesare skogsmark” är det de främst föredrar. Deras bon liknar ofta kupoler, men kan även vara plattare om de ligger mer oskyddat. Vissa arter i familjen skogsmyror sträcker sig till och med så långt att vissa av deras stackar liknar en skål med nedsjunket center. (2) Detta är förmodligen för att skydda stacken från väder och vind.

Livslängd

Osäkra siffror då ingen tillgänglig forskning verkar visa på just Formica rufas livslängd. Dessa siffror rapporteras däremot runtom på internet och ska tas med en nypa salt: Drottningens livslängd: upp till 10 år. Arbetare: 1-3 år.

Myrsyra

Formica rufa kan spruta myrsyra som utsöndras från giftkörtlar i deras bakdel. Detta används flitigt som vapen mot fiender. Om en stack Formica rufa blir störd kan en stickande lukt kännas. Syran är färglös, flytande och frätande och kallas på latin acidum formicum (från Formica (lat.) som betyder just myra). Myrsyra är en av de enklaste organiska syrorna men ändå relativt stark. I större mängder bör den handskas med försiktighet. (5) Läs mer om myrsyra här: Wikipedia | Myrsyra

Kaster

Formica rufa-familjen har ett intressant kastsystem som observerats hos bland annat arten Formica polyctena. Arbetarkasterna delas upp i tre kategorier. 1: de arboreala som primärt samlar honungsdagg uppe på växter och sekundärt letar byten. 2: marksökare som letar efter mat och byten på marken. 3: marksökare som letar efter byggmaterial till stacken. Arbetarna kan röra sig mellan dessa roller men hör, enligt observationer, till en kategori i minst två veckor innan de byter. Undersökningarna visar också att arbetarna har olika nivå av arbetsmoral. Vissa tar på sig mer varierade uppgifter medan andra är mer enkelspåriga och passionerade för den enskilda uppgiften. (8)

Formica rufa – från ägg till myra

5-6 veckor. (9) Det man kan säga om den röda skogsmyrans process i övrigt är att deras larver spinner gultonade kokonger (även kallade puppor). Dessa brukar ofta i daglig tal misstas för myrägg. De riktiga äggen är förstås vita och mycket, mycket mindre.

Beteende

Den röda skogsmyran bygger sällan sina kolonier i ansamlingar. Stackarna ligger glest och långt ifrån varandra. Vissa källor antyder att kolonierna har en eller få drottningar, medan andra säger upp till hundratalet. Mest troligt är dock en övervägande monogyn fördelning över artens stackar där de flesta enbart har en drottning. (3) Arbetarna syns ofta ute och rör sig mycket i området kring kolonin. Deras myrvägar kan sträcka sig så långt som 100 meter från stacken och används för att samla in mat och material. Formica rufa håller ofta bladlöss som boskap och skyddar dessa i utbyte mot den söta nektar som de utsöndrar. Det finns dokumentation som visar att en koloni skogsmyror hämtade hem så mycket som 500 kilo nektar under ett år. (4)

Fångenskap

Stam: Arthopoda

Understam: Hexapoda

Ordning: Hymenoptera

Överfamilj: Vespoidea

Familj: Formicidae

Underfamilj: Formicinae

Tribus: Formicini

Släkte: Formica

Namngivning: Formica rufa (Linnaeus, 1761)

Uttal: [Formíka rúfa]

Etymologi: Formica (lat.) = myra, Rufus (lat.) = rödaktig

Svenska synonymer: Svensk stackmyra

Källor

1. Per Douwes, Johan Abenius, Björn Cederberg, Urban Wahlstedt (2012) Nationalnyckeln ”Steklar: Myror-getingar. Hymenoptera: Formicidae-Vespidae” s. 162, 164, 183-184

2. Per Douwes, Johan Abenius, Björn Cederberg, Urban Wahlstedt (2012) Nationalnyckeln ”Steklar: Myror-getingar. Hymenoptera: Formicidae-Vespidae” s. 164

3. Comparison between Nationalnyckeln s. 184, AntWiki | Formica rufa and The Ants s. 450

4. Bert Holldobler & Edward O. Wilson (1990) ”The Ants” s. 524

5.  Formic acid – Wikipedia

6. Per Douwes, Johan Abenius, Björn Cederberg, Urban Wahlstedt (2012) Nationalnyckeln ”Steklar: Myror-getingar. Hymenoptera: Formicidae-Vespidae” s. 183

7. Bert Holldobler & Edward O. Wilson (1990) ”The Ants” s. 450

8. Bert Holldobler & Edward O. Wilson (1990) ”The Ants” s. 341

9. Bert Holldobler & Edward O. Wilson (1990) ”The Ants” s. 174

Vidare läsning