Introduktion till Camponotus herculeanus
Vår mest kända hästmyra, Camponotus herculeanus, är också den största av de nordiska hästmyrorna. Den kallas Hushästmyra, ett namn den fått från att den gärna bosätter sig i trävirke i hus. Men de bygger även imponerande kolonier och meterlånga tunnlar i träd.
Utseende hos Hushästmyra
Arbetare: Längd 5-12 mm. Arten är mycket mörk i färgen, men arbetarna har en tydlig röd nyans i mellankroppen och på benen. Behåringen är stor och är som störst på bakkroppen. Håren är samlade i grupper och bildar fransar där ryggplåtarna på bakkroppen tar slut (mycket likt en mattas fransar). Det kan vara svårt att skilja Camponotus-arbetare åt – de är mycket lika varandra och särskilt C. herculeanus och C. ligniperda (jordhästmyra). Hushästmyran har en väldigt liten röd fläck på början av bakkroppen, medan jordhästmyran har en mer markant sådan. Arbetarna har precis som drottningen kraftiga käkar som kan gräva sig igenom hårt trä.
Drottning: Längd 14-17 mm. Färgen är mycket mörkare än arbetarna med en svartbrun nyans. Kroppens sidor och ben har en svag rödbrun nyans. Behåringen skiljer sig inte från arbetaren utan ser ungefär lika ut.
Hane: Längd 7-11 mm. Mer långsmal kropp än drottningen. Hanarna är väldigt svåra att skilja från hanar ur jordhästmyrefamiljen. Skillnaden är minimal, men hushästmyran har lite mer och tätare behåring samt en aning ljusare vingfärg. (1)
Distribution
Denna hästmyra förekommer över stora områden. I hela norra Palearktis söderut till Mellaneuropa och österut till södra Sibirien. Söderut, i Mellaneuropa, förekommer arten endast på högre höjd. Camponotus herculeanus förekommer, precis som de andra hästmyrorna, inte på island eller de brittiska öarna. Detta är särskilt intressant att hästmyrorna aldrig tagit sig över engelska kanalen och bosatt sig.
Parningsflykt
De nya drottningarna och hanarna kläcks sent på säsongen, på eftersommaren. De lever sedan i boet under vintern och flyger ut för att para sig först året efter de föddes. Hästmyrans parningsflykt sker på försommaren, från slutet av maj till början på juli. Hushästmyran flyger på eftermiddagen och kvällen. (4)
Camponotus herculeanus habitat och bo
Hushästmyrans naturliga boplats är förstås inte hus, detta eftersom arten är mycket äldre än våra bebyggelser. Den är en av få nordiska myrarter som lever i tät skog och den bosätter sig gärna i träd, döda som levande, stubbar och liknande material. Med sina starka käkar gräver arten sig in i materialet och bygger gångar och kammare. Till största del slår den sig ner i barrträd. Denna hästmyra kan bygga stora bon till ytan. I ett träd kan deras gångar sträcka sig så långt som 10 meter upp från marken, och de bygger gärna ihop flera stubbar, träd och liknande med underjordiska gångar.
Livslängd
Drottningens livslängd: ca 10-15 år.
Kaster
Camponotus herculeanus kastsystem är stark kopplat till ålder hos den specifika myran. (Typical age polyethism). De unga myrorna stannar i boet och tar hand om ägg, larver, puppor och drottning medan äldre arbetare beger sig utanför och hämtar hem mat och material.
Camponotus herculeanus – från ägg till myra
Från ägg till myra: 8 – 10 veckor. (Ej verifierade siffror)
Dessa uppgifter rapporteras genomgående på internet, men de verkar inte stämma överens med siffran 8-10 veckor som också syns i många källor. Ägg till larv: 10-16 dagar. Larv till puppa: 10-14 dagar. Puppa till vuxen myra: 10-24 dagar.
Hushästmyrekolonier utvecklas långsamt. Ägg till myra tar betydligt längre tid än hos till exempel skogsmyrorna. Tiden för utvecklingen styrs mycket av temperaturen i kolonin.
Beteende
Hushästmyran är en av världens största myrarter, men den är också en av de mest diskreta. Trots att de kan bosätta sig i husväggarna märks de sällan av, även om deras bon tyvärr ofta göra stor skada på egendomen. (2) Något som är väldigt intressant med denna myrart är att de ibland använder sig av ljud för att kommunicera. Arbetarna slår på en träyta i sitt bo för att varna resten av kolonin. Ljudet kan färdas uppemot 20 centimeter och gör kolonimedlemmar i närheten uppmärksamma. (3)
Fångenskap
Camponotus herculeanus är en lätt hästmyra att ha hemma. De kräver dock lite tålamod eftersom de har en långsam utvecklingskurva. Men istället är de stora och imponerande. Deras formikarium bör inte vara av något material som de kan gräva sig ut genom, såsom mjuk plast eller trä. Glas, hårdplast eller lättbetong är att föredra. Varför inte ta lite dött trä och sätta det bakom glas?
Camponotus herculeanus information:
Stam: Arthopoda
Understam: Hexapoda
Ordning: Hymenoptera
Överfamilj: Vespoidea
Familj: Formicidae
Underfamilj: Formicinae
Tribus: Camponitini
Släkte: Camponotus
Namngivning: Camponotus herculeanus (Linnaeus, 1758)
Uttal: [Kamponótus herkuleánus]
Etymologi: Herculeanus = Hercules (lat.) med suffixet -anus (lat.). Kommer från den storvuxna och kraftiga halvguden Herkules i grekisk mytologi.
Svenska synonymer: Hushästmyra
–
Källor
1. Per Douwes, Johan Abenius, Björn Cederberg, Urban Wahlstedt (2012) Nationalnyckeln ”Steklar: Myror-getingar. Hymenoptera: Formicidae-Vespidae” s. 136-137
2. Per Douwes, Johan Abenius, Björn Cederberg, Urban Wahlstedt (2012) Nationalnyckeln ”Steklar: Myror-getingar. Hymenoptera: Formicidae-Vespidae” s. 136
3. Bert Holldobler & Edward O. Wilson (1990) ”The Ants” s. 256
4. Per Douwes, Johan Abenius, Björn Cederberg, Urban Wahlstedt (2012) Nationalnyckeln ”Steklar: Myror-getingar. Hymenoptera: Formicidae-Vespidae” s. 137
